Kategorier
Böcker recension

Bokrecension: En författare som aldrig gav upp sin dröm

Det var en liten bok utan någon bild på omslaget och med sliten rygg. Den såg inte mycket ut för världen. Jag lånade den i sommar av morsan och farsan. ”Berättelser ur min levnad” av Vilhelm Moberg är en bok som skrevs 1968, men som fortfarande känns vital och aktuell. Det här är Mobergs resa genom livet; från barfotaspring utanför en småländsk soldatstuga till när han som 50-åring trampade amerikansk mark för första gången i sitt liv, för att påbörja sitt enorma romanprojekt om de svenska utvandrarna. Spännande att få läsa om en av Sveriges stora författare och hans tankar om sitt eget skrivande.

utdrag-från-Moberg

Skrev på kolbitar
”Att skriva är ett sätt att leva”, konstaterar Moberg i slutet av boken när han tittar i sin egen backspegel. Ja, han levde verkligen genom författandet under hela sitt liv. Redan som barn började han att skriva manuskript med kolbitar på gråpapper. Manus som han noga gömde i hålor i soldatsstugan. Skrivandet och läsandet fortsatte genom uppväxten och inte är det förvånande när han senare sökte sig till journalistyrket, där han kom att arbeta under många år, innan han kunde livnära sig på sina böcker.

Under många år kämpade och slet Moberg med sina romandrömmar och att få bli utgiven. Han deltog segerviss som 22-åring i en romantävling och blev gruvligt besviken när han inte vann:

”Och nu gav jag mig själv det dyraste och heligaste löfte och fattade ett oryggligt beslut: Jag skulle aldrig skriva någonting mer.”

Ett beslut Moberg kom att fatta flera gånger, och likafullt ändrade han sig varje gång. Han fortsatte kampen.

Slängde bokupplagan i sjön
Moberg startade ett eget bokförlag, han blev bokförläggare, sedermera också bokförsäljare och åkte på förväntansfull turné. Hur det gick? För att sammanfatta – inte så bra …
Moberg insåg något, som säkert många författare idag kan känna igen (inklusive mig själv):

”Att skriva en bok var ingen konst alls. Att få en bok utgiven var heller ingen konst. Men nu fick jag veta: Konsten var att sälja en bok.”

Mobergs förlag gick snart i konkurs, han flyttade runt och i samband med dessa flyttar tvingades han till en drastisk åtgärd, allt för att slippa släpa på en tung restupplaga:

”Jag lastade boklårarna på en roddbåt, rodde ut i Råstasjön och vräkte Inom Baggemossa ägogränser i sjöns djup. Strax efteråt spordes det, att det hade utbrutit fiskpest i Råstasjön med påföljd att all fisk i vattnet hade dött ut.”

Jag tycker det är underbart skrivet och med en härlig självironi.
Det tog Moberg åtta år av ständigt refuserande innan han äntligen fick framgång med ett visst manus som hette ”Raskens. En soldatfamiljs historia”. På den vägen är det.

I boken får vi också veta om vilka böcker och författare som betytt mycket för honom, om hur han lärde sig att skriva rakt, enkelt och verklighetstroget. Han skriver om sin farfarsfar, han skriver om författarvännen Nils Ferlin och han berättar om bakgrunden till sin episka historia om de första svenska utvandrarna till Nordamerika. Det tog honom 12 år att slutföra det arbetet. År av research och egna upplevelser av Amerika inklusive färden över till det stora landet i väst.

”Berättelser ur min levnad” är en bok om att aldrig ge upp sina drömmar och drivkrafter, trots motgång och tvivel. Det är en bok om att leva som berättare. Läs den och få insikt i en av våra stora författares tankar!

Av Robert

Jag heter Robert Svensson och är författare, kommunikatör och musiker. På min webbplats kan du läsa om min tankar kring kommunikation och musik. Och om annat som jag vill dela med mig av från livet.